Hjärnkoll Skåne - För ökad öppenhet om psykisk ohälsa
Under Michaela Erikssons föreläsning får vi följa med henne på en resa där hon berättar om hur det är att växa upp i en dysfunktionell familj, att hamna i utanförskap och drabbas av självdestruktivitet tidigt i livet. Michaela berättar också om hur det är att få en Autism och ADHD diagnos sent i livet och hur det är att leva med PTSD. Hon pratar om självmakt, tilltro till den egna förmågan och om hur hon mot alla odds har lyckats bygga upp sitt liv från noll och ta sig tillbaka till ett liv och ett samhälle hon var helt marginaliserad ifrån.
Den 6 september 1985 tog Michaela sitt första andetag på Värnamo sjukhus. Samma morgon som hon föddes spelades låten ”Sjätte september” av Flamingokvintetten på sjukhusradion. Livet tog sin början. Inte bara för Michaela utan även hennes unga föräldrar som precis fått sitt första barn. Michaelas problem började tidigt i livet. Känslan av att inte vara som alla andra infann sig redan när hon gick i förskolan. Michaela är uppväxt i en dysfunktionell familj och avsaknaden av trygghet tog sig i uttryck tidigt. Som sexåring började hon få vredesutbrott och hade ett utagerande beteende som gjorde det svårt för henne att fungera i samspel med sin omgivning. Michaelas föräldrar sökte hjälp för hennes svårigheter, men varken Michaela eller hennes familj fick det stödet som behövdes. Utanförskapet och svårigheterna att komma in en gemenskap och skaffa vänner förstärkte känslan av inte vara som alla andra. Michaela utvecklade en ångestproblematik tidigt och i lågstadiet började hon skada sig själv, men det var först i tonåren som hennes självdestruktiva beteende ledde till att hon blev inlagd på BUP första gången. Det blev starten på 24 år lång vårdresa.
Michaela fick aldrig chansen att få vara ungdom än mindre förbereddes hon för något kommande vuxenliv. Hennes självdestruktivitet eskalerade och ledde till att hon började självmedicinera och försätta sig själv i olika farliga situationer. Åren inom slutenvården ledde till att Michaela blev helt marginaliserad från samhället och hoppet om ett liv utan mörker kändes alltmer avlägset. Vid sitt sista slutenvårdstillfället när Michaela hade fyllt 30 år, och befann sig så långt ner avgrunden som det gick att komma sker ett möte som skulle komma tända gnistan för total livsförändring.
2015 möter Michaela en vikarierande läkare som såg människan bakom patienten. En läkare vars medmänsklighet och engagemang inte bara ledde till att Michaela får riktig hjälp för första gången. Utan fick henne att känna att hon hade ett värde och en förmåga att med rätt hjälp och stöd våga välja livet för första gången någonsin. 2016 får Michaela åka i väg till ett behandlingshem där hon får genomgå en utredning som visar att hon har Högfungerande autism, ADHD, och PTSD. Under sin vistelse på behandlingshemmet fick Michaela genomgå olika behandlingar i syfte att få en ökad förståelse för sig själv, bearbeta trauman och utveckla strategier och verktyg för att återta makten över sitt eget liv. Med en ny utgångspunkt påbörjar hon sin resa tillbaka livet och ett samhälle hon levt utanför. Idag är Michaela återhämtad från sin psykiska ohälsa och lever ett fullt fungerande och självständigt liv.
Idag är Michaela utbildad fritidsledare och Coach. Hon arbetar som Mentorsutbildare och handledare för ett treårigt arvfondsprojekt som drivs i regi av NSPH. Hon arbetar även som Coach där hon stöttar individer genom olika livsförändringar och skeenden i livet.
I sin föreläsning lägger Michaela stort fokus på vikten av att se hela människan och hur tilltron till en individs förmåga kan stärka individens egen tilltro till den egna förmågan. Hon berör även vilka konsekvenser som kommer med att blir fråntagen makten över sitt eget liv och utmaningarna med att återfå samhällets förtroende efter att ha levt utanför samhället under många års tid. Hon vill genom sina föreläsningar skänka hopp om att återhämning är möjligt. Hon vill även öka förståelsen hos samhällets aktörer för vad det kan innebära att leva med psykisk ohälsa och leva i utanförskap i syfte att minska stigmatisering och krossa stereotypa föreställningar.
På ett öppet och autentiskt vis berättar Michaela om en 24 år lång vårdresa där hon slussas runt mellan olika slutna intuitioner i Sverige där ångest, självdestruktivitet, depressioner, trauman, suicidförsök, tung medicinering, tvångsvård, tvångsåtgärder, utanförskap, och utebliven hjälp blev hennes vardag. Hon sätter ljus på hoppet och delar öppet med sig av hur hon utan karta, kompass och vetskap om hur ett liv utanför låsta dörrar kan levas, lyckades återta makten över sitt liv. Men hon pratar också om mod. Att våga möta sig själv, sina känslor, våga välja livet och kasta sig ut i det okända. Men hon lyfter även vilken betydelse vår människosyn kan ha i mötet med individen och hur hennes liv räddades bara genom att bli sedd och bemött som en enskild individ med ett värde.
Michaela kan erbjuda föreläsningar på svenska och engelska.
Att få vardagen att gå ihop energimässigt är en av mina största utmaningar. Mitt begränsade energiförråd kräver att jag är uppmärksam på vad som tar min energi och vad som ger mig energi. Jag fick min Autismdiagnos när jag var 31.
Den stressfria dagen infaller den 28 Maj varje år. Den stressfria dagen är till för att uppmärksamma stressens negativa effekter och vikten av att förebygga detta. I det här blogginlägget tänkte jag berätta lite om hur stress påverkar mig, och
Mitt liv började vid 30-års ålder. Idag är det Världsautismdagen. Den infaller 2 april varje år och instiftades av FN 2008. Syftet med dagen är att uppmärksamma autism och därigenom skapa ökad förståelse för personer inom autismspektrumtillstånd. Min resa
Idag rockar vi sockorna. För helt ärligt vad vore världen utan människors olikheter? Det är våra olikheter som gör oss till de unika individer vi är. Det är våra olikheter som gör världen till en vänligare och vackrare plats. Det
Det finns inget som väcker så starka reaktioner, som när jag berättar för människor att jag inte vill ha några egna barn. En del människor ställer sig positiva och respektar mitt beslut, medan andra människor nästintill tycks bli förnärmade och
Det är slående hur mycket sanning det ligger i ovanstående rubrik.Livet suger verkligen ibland. Livet suger just nu. Samhället ochvärlden befinner sig i en minst sagt extraordinär situation och det omnågot suger. Om inte annat suger det musten ur var
