Vi är i början av september, men känslan av sensommaren har på något sätt etsat sig fast. Bäst mår jag på våren och sommaren, då man kan minska antalet “jobbiga kläder” för att på så sätt både hålla värmen stadigare men också minska tryckte av min smärtsamma fibromyalgi och på så sätt även minska “pressen” av psykisk ohälsa.
I juli månad erkände jag för mig själv för första gången på länge hur “dåligt” jag egentligen mått under en längre tid.
Den känslan av att “kvävas” av stress och så sa magkänslan till mig. Ge DIG Kim. Inse hur “dåligt” du mår. BE om hjälp!! Jag bad sjukvården om hjälp. Tacksam för vårdens hjälp, samt möjligheten att äntligen få må bättre igen. Framförallt få må BRA på riktigt.
Jag är medveten om att det finns många medmänniskor som har svårt för att be om hjälp. Samtidigt är pressen av att “trycka” undan smärtan och känslorna ännu värre. Vi är alla olika. Men när jag fick hjälp med min sociala ångest så underlättade även vardagen och jag kunde hitta tillbaka till mig själv. Förstå varför våren varit tuffare än vad den brukar vara! Medicin är inte alltid ett enkelt beslut att ta. Samtidigt som det är viktigt att må BRA för att klara av vardagen.