Nu närmar vi oss årets tre tuffaste månader enligt mig och flera med mig. Månader av mörker, stressen för den ”ironiskt” jobbiga årstid som och inkluderas vid årets slut. Nu menar jag julen. Nu mindre än tre månader bort, men stressen känns av!
Den bästa fördelen med julen är att ljuset vänder mot ljusare tider. Nackdelen är för många stressen och pressen. Det kan även vara andra påminnelser om kalenderevenemang på höstens kant. Inte bara mörkret i sig. Utan även över den ekonomiska pressen, ökade dragningskraften efter c-vitamin som många också är i stort behov av.
För mig personligen är det mörkret. Dagarna blir kortare och man ska pressa in saker för att hinna med ex promenader och under dygnets ”ljusa” timmar. Vilket om man har tur infaller 09:00-16:00.
Men tillbaka till oktober, november och december. Pytonmånad. Då mörkret ständigt gör sig påmind tidigare och tidigare. Det blir helt enkelt dags att ”klistra” på extra leende och ta sig över till 2027. Lite skoj med otroligt mycket allvar. För det är just dessa tre månader som för många är “helvetet”.
Personligen har jag kämpat långt mer än tre år. Men för tre år sen när jag miste ytterligare vänner på grund av psykiska ohälsan som den faktiskt kom riktigt nära. Det var då jag tog tag i möjligheten att hjälpa mig själv och även kunna hjälpa andra på traven. Att hjälpa sig själv är lättare sagt än gjort.
Men första gången min psykiska ohälsa blev påmind var hösten 2007. Då gick jag till kurator som gav mig rådet, fyll din kalender med saker som är roliga så fort det finns möjlighet. Vilket jag gjorde. Jag fick ett deltidsjobb och började även träna. Träningen hjälpte mig att tänka bort den mörka årstiden.
Nu sådär 20 år senare har jag fått andra livsperspektiv. Perspektiv som gör att verkligen tar vara på ljuset dagarna det går. Promenader dagligen oavsett väder och vind. Regn eller liknande oväder kan kännas jobbigt, men för huvudet blir det styrkan att komma ut och just bara få känna “Yes! Jag fixade det”.
Än idag har jag många dagar fyllda med ångest. Dagar då ångesten ökar mer än vanligt tar jag fram bilder från sommaren och den härliga solen och försöker påminna mig om att det är “mindre” än tre månader till ljuset vänder igen!